Informatörens yrkeskompetens

Informatörens profession fordrar stort allmänkunnande och särskilt goda kunskaper inom nedan nämnda kompetensområden. Olika befattningar kräver antingen hela eller delar av detta kompetensprogram. För informatörer med specialistbefattning krävs oftast fördjupning inom ett eller flera områden.

Informatören lägger upp sitt arbete efter en modell som är vanlig inom många yrkesområden, dvs:

• analys
• planering
• genomförande
• uppföljning/utvärdering

En viktig egenskap hos informatören är förmåga att skapa goda relationer och därmed också få andra (i organisationen) att medverka i informationsprocessen.

Kommunikationsteori
Kommunikationsteori är ett sammanfattande begrepp för teorier inom språk, psykologi, sociologi, socialpsykologi och pedagogik. Kommunikationsteorin är tvärvetenskaplig till sin natur.

Kommunikationsteori med inriktning på planerad kommunikation omfattar både dialog mellan människor och masskommunikation. Den fokuserar på det strategiska användandet av kommunikation och på vilka effekter man uppnår. Metoder för analys och problemdefiniering, målgruppsanalys, kanalval och budskapsutformning bildar kärnan i en informatörs kompetens.

Juridik
Ett flertal lagar och regelverk utgör en av ramarna för professionell informationsverksamhet. Exempel på sådana är:

• Aktiebolagslagen
• Tryckfrihetsförordningen med offentlighetsprincipen och meddelarskyddet
• Spelregler för press, radio och TV
• Marknadsföringslagen
• Konkurrenslagen
• Medierätt
• Upphovsrätt
• Datalagstiftning

Ekonomi
För att förstå de affärsmässiga grunderna för verksamheten, och för att kunna delta i ledningsgruppens diskussioner och beslut, måste informatören ha kunskaper i bl.a. företagsekonomi.
Baskunskaper i ekonomisk redovisning behövs för att kunna informera om organisationens ekonomiska utveckling. Att göra realistiska kostnadskalkyler och följa upp budget i projekt är nödvändigt också inom informationsverksamheten.

Strategi och taktik
En organisations strategi anger hur organisationen skall utnyttja sina resurser för att nå uppställda mål.

För att informatören ska kunna medverka i ledningens strategival krävs insikt om motiv, bakgrund och arbetsmodeller för organisationens planering och beslut. Strategiska beslut styrs av kommersiella bedömningar, av hänsyn till samhällsdebatt, opinioner, värderingar och organisationens förtroendekapital, samt av förmodad politisk utveckling under överblickbar period.

Språk
Att kunna uttrycka sig klart och tydligt i tal och skrift är grundläggande för en informatör. Men det är lika viktigt att kunna välja språkform efter syfte, läsargrupp och medium, d v s efter de strategival som gjorts. Språket verkar dessutom sällan ensamt, och det är därför viktigt att kunna träffa riktiga beslut om illustrationsgrad och grafisk form för tryckta texter och AV-hjälp för muntliga presentationer. Näringslivets internationalisering gör det nödvändigt för en informatör att, förutom svenska, behärska engelska och helst ytterligare något eller några språk.

Interkulturell kommunikation
Internationella kontakter förutsätter också förståelse för vår egen kulturella identitet i förhållande till andra kulturer. Det gäller bl.a. kroppsspråk, uppträdande, kulturkoder och vårt sätt att uttrycka oss.

Interkulturell kommunikation bygger på forskning inom socialantropologi, sociologi, psykologi och lingvistik. För en informatör är området viktigt, inte minst mot bakgrund av den ökande internationaliseringen där olika kulturer möts.

Omvärldsanalys
Omvärldsanalys handlar om att förstå skeenden, helheter och sammanhang inom olika delar av näringsliv och samhälle. I företagsledningens situationsbedömning dominerar i allmänhet marknads- och konkurrentanalys samt ekonomisk och teknisk analys. Informationsfunktionen kan stödja ledningens behov av struktur när det gäller bl.a. opinionsbildning och samhällsdebatt.

Till informatörens verktyg hör även scenariemetodik som kompletterande metod till trendframskrivningar och statistikbaserade prognoser.

Samhällskunskap
Kunskapen om samhället och samhällsdebatten utgör grunden för effektivt arbete med att förvalta och utveckla organisationens handlingsutrymme. Informatören bör känna till samhällets olika organisationer och ha insikt i ämnen som samhällskunskap, statsvetenskap, nationalekonomi och kulturgeografi.

Ledarskap/management
Kunskap om ledarrollen, om styrmodeller och bevekelsegrunderna bakom dessa är av stort värde för en informatör som ofta arbetar som projektledare. Informationschefen ska kunna bidra till ledarskapet i en organisation, framför allt i frågor som rör motivation av medarbetare och ledningens förmåga att engagera medarbetarna i organisationens mål.

Informationschefens arbete innebär ofta också att utveckla sina kollegor i företagsledningen i kommunikations- och informationsfrågor. Informationschefen är också ofta arbetsledare med personalansvar för medarbetare på den egna avdelningen.

Krishantering
I praktiskt taget varje verksamhet finns det olika typer av krissituationer. Information och kommunikation spelar alltid en viktig roll i dessa sammanhang. Förebyggande åtgärder i form av riskanalyser, planer och manualer samt förmåga att tidigt identifiera en krissituation och hantera kommunikationen hör till informatörens kompetens- och ansvarsområden.

Kanaler, nya medier och IT
Att behärska "verktygslådan" är en förutsättning för att bli en god informatör. Han/hon ska vara bekant med både traditionella kanaler som interna tidningar och nyhetsbrev samt med de nya medier som tekniken erbjuder. Effektiviteten i kommunikationen beror bland annat på förmågan att välja rätt kanal för rätt målgrupp i rätt tid.

Produktion
Många informatörer arbetar med att producera olika typer av informationsmaterial. Hur mycket organisationen producerar i egen regi och hur mycket som läggs ut på konsulter och leverantörer varierar givetvis, men kompetens inom områden som pedagogik, manusproduktion, layout och tryckteknik bör finnas inom organisationen, om inte annat för att kunna göra professionella upphandlingar. Ofta kan också kompetens inom video, datorpresentationer (multimedier) och utställningar vara värdefull.

Den som arbetar med den praktiska produktionen måste också beakta företagets profil, att i utformning och innehåll förstärka den bild av organisationen man vill förmedla till omvärlden.

Utvärdering
För ett professionellt arbete inom intern och extern kommunikation behöver informatören tillgång till korrekta basfakta - dels för att kunna sätta realistiska mål, dels för att se till att det praktiska arbetet blir välriktat samt för att kunna följa upp och utvärdera genomförda insatser.

Informatören måste, även om undersökningar och utvärderingar ofta genomförs av specialister, ha kunskaper om statistik, undersökningsmetoder och informationssökning i databaser eller andra offentliga källor.