En spännande dag av Informationsföreningen. Vi tackar för oss från Rival och hoppas ni haft lika intressant och givande, som oss!

Vem kan beskriva verkligheten på ett trovärdigt sätt?

Journalisten?
Bloggaren?
Informatören?
Lobbyisten? 

Jan Nygren tycker att tidningarna är en livlina. även radion. Agneta Karlsson håller med. Hon håller hårt i tidningen. Något att lita på i medborgarjournalistikens och lobbyismens tidevarv.

För Nygren har det blivit ännu viktigare med morgontidningar och Ekot i takt med att informationsflödet ökar.

 Karlsson håller med: inget går upp mot en morgontidning. Efter att hon läst DN:s avslöjande kring FRA och bloggvärlden, så är det svårt att ta bloggandets storhet på allvar.

Kjöller menar att ju större brus ju större behov av att sovra. Det är mer VEM som säger något, inte lika mycket VAD som sägs. Bloggosfären har blivit en tillsynsmyndighet för mediavärlden kring kopiering av artiklar.

Men nu är hon arg igen, för att hon blivit anklagad av bloggarna för att ha "glömt" FRA-debatten. Det är inte sant, menar Hanne.

Hanne Kjöller är förb....

En informatör skickar alltid ett pressmeddelande med rött utropstecken. Utan att det är något viktigt egentligen.

De måste berätta vart de kommer ifrån, vem de representerar och vad de vill säga. De stjäl min tid - och då får de inte min tid!

Små företag, stora företag, organisationer, tidningar- alla gör det. Lobbying!

Nygren menar att lobbyverksamheten är tydligare i andra länder. Den är mer formaliserad kring vem som gör vad.

LO är en av de största lobby-organisationerna, som arbetar med lobbying mot politiker, säger Karlsson. Hon vill inte ha karantän för lobbyister.

Nygren menar att lobbysiterna inte själva springer i något regeringskansli utan det är deras uppdragsgivare, som är ute och frontar. Det gör inget att en och annan INTE anlitar konsulter (lobbyister, PR), utan faktiskt gör jobbet själv!

Att gå från politik till samma område inom näringslivet är dock inte så lyckat säger Nygren. Köller tycker det är för få lobbyister! Fler synpunkter borde få komma fram helt enkelt. Panelen tror att politiker kan hantera detta. Låt oss hoppas det!

Hanne Kjöller, Agneta Karlsson, Jan Nygren, Susanna Popova.

Popova är nyfiken: går det och får man som journalist vandra mellan journalistik och arbete inom företag samt politik?

Spetälsk? Ja, det tror DN:s Hanne Kjöller, som trots att hon förespråkar rörlighet på arbetsmarknaden, ändå säger sig sitta väldigt fast vid sitt nuvarande arbete.

Agneta Karlsson tror inte det är bra att byta inom samma bransch, men ser annars ingen svårighet.

Jan Nygren har själv testat att jobba inom en bransch i näringslivet och sedan bytt till att jobba med politska frågor, som berör området. Han ser inga problem (har själv jobbat med vapenfrågor).

 Kort summering om SATS kommunikationsarbete (som startade på allvar 2004):

Extern kommunikation: Från amerikansk ägt bolag med Cindy Crawford som affischansikte, har blivit svenskt och visar nu de egna tränarna - energiska och påklädda!

Intern kommunikation: Värdeorden analyserades i workshops över hela företaget (för att inte bara bli pappersprodukt) och internt informationsmaterial togs fram av medarbetarna själva.

... för bästa internkommunikation. Hedersomnämnande till Aftonbladet.

Ljuspennan är informationsföreningens pris för internkommunikation.

Årets pristagare är SATS, som får motta priset ur informationsföreningens Alf Thornbergs hand.

Heja, glädjespridare ska man vara i den interna kommunikationen!
Fast nu sitter jag här och äter muffins med SATS-kortet väldigt trött vilande i väskan...

Hedersomnämnande får Aftonbladet. Kul! Här finns journalistiken även internt - chattar med VD vad sägs om det?